Kaminerna och klimatet – går ekvationen ihop?

Sedan vi lärde oss att kontrollera elden för matlagning och värme har lågan spelat en central roll i människans liv. En sisådär 700 000 år senare vedeldar vi fortfarande – och i tider med klimatdebatter och skenande elpriser har den levande elden blivit mer levande än på mycket länge.

Det är många som vill installera ett nytt alternativ i tillvaron – kanske inte minst till surfplattans förströelser? Den nygamla samlingsplatsen vid den sprakande brasan skänker både möjlighet till nya samtal och kontemplation. Allt fler väljer också att i större utsträckning gå mot ett självförsörjande, med elektriciteten från solpaneler på taket och med värmen från en ved- eller pelletskamin.

Den rådande bygg- och renoveringsboomen för med sig både nyinstallationer och utbyten av gamla kaminer. Det sistnämnda är extra positivt ur en miljösynpunkt. Av Sveriges cirka 1,7 miljoner lokaleldstäder, fritidshus inräknat, utgörs idag ungefär en tredjedel av gamla kaminer. De har en låg verkningsgrad, vilket innebär att det går åt väldigt mycket energi för att skapa värme. Det är därför en stor skillnad på partikelutsläpp i en gammal kamin, jämfört med en ny. I moderna kaminer finns ett dubbelt förbränningssystem, vilket gör att upp till 90% av alla rökgaser och partiklar kan elimineras och istället omvandlas till ren värme.

Om alla gamla kaminer i Sverige byts ut, så skulle utsläppen minska med storleksordningen 17 000 – 20 000 ton om året

Beräkningar har visat att om alla gamla kaminer i Sverige byts ut, så skulle utsläppen minska med storleksordningen 17 000 – 20 000 ton om året. För varje kamin innebär det en reducering av utsläpp från cirka 30 kg till 3 kg per år. Eftersom vedeldning idag betraktas som en av de största källorna till hälsofarliga föroreningar i Sverige, skulle en sådan utveckling förstås vara positiv.

Koll på bäst-före-datumet?
Att byta ut sin gamla kamin mot en ny sådan är bra inte bara ur miljösynpunkt. Som med många andra installationer i hemmet finns ett bäst-före-datum – inte minst utifrån säkerhetsaspekterna. Med tiden tappar kaminen sin hållfasthet, dess material blir mer poröst och strålningsvärmen mer påtaglig. Dessutom blir verkningsgraden allt sämre. Enligt Mikael Broman, skorstensfejartekniker hos Sot & Ventilationstjänst i Västerås, är det inte många som känner till åldern på sin gamla anläggning. Det finns ej heller några regelrätta myndighetsdirektiv kring hur man säkerställer eller efterföljer bäst-före-datum.
– Så visst är det bra att ta det säkra före det osäkra och investera i nytt, säger Mikael Broman. Men att bara se till själva kaminen ger sällan hela lösningen. Man behöver också fundera över hur gammal husets rökkanal och skorsten är – vad de har för egenskaper och isolering.

”Sotaren har ju varit här” tänker kanske många. Mikael Broman vill dock flagga för att myndighetsutövningen med sotning och brandskyddskontroll förvisso räcker långt, men att den kanske inte alltid når hela vägen.
– Mycket vilar faktiskt på den enskilde fastighetsägaren. Om man ska renovera en gammal kamin eller byta ut den mot en ny likvärdig sådan, så är det inte samma regelverk som vid en komplett nyinstallation. Kaminen ska naturligtvis vara CE-märkt, men i det här fallet omfattas den inte av bygganmälan och därför kommer den ej heller bli föremål för lagstadgad nyinstallationsbesiktning. Därmed finns risken att man missar hur det står till med själva skorstenen och rökkanalerna – som ju också kan påfrestas mer i och med den nya, effektivare kaminen.

Eldstadsbesiktningen – ett bra trygghetskomplement
Att beställa en eldstadsbesiktning kan därför vara ett bra komplement till den lagstadgade brandskyddskontrollen, som ju kanske infaller först långt senare efter installationen.
– I de fall som inte kräver bygganmälan, som t ex att byta ut sin befintliga kamin, kan därför den frivilliga besiktningen vara nog så viktig. Med kamerateknik och kompletterande mätinstrument kan man få en väldigt bra bild kring det som ögat annars inte ser.

• Att renovera eller byta ut en befintlig kamin kräver ingen bygganmälan. Således finns ej heller krav på formell besiktning.
• Om byggnaden inte tidigare haft en kamin eller eldstad, så handlar det om nyinstallation – och då krävs kommunens godkännande, samt besiktning innan nyttjande.
• Bygganmälan krävs även om du tänker installera en insats eller kassett i din befintliga öppna spis.