Håll koll på radonet – vår guide från mätning till åtgärd

Radon varken syns eller doftar. Därför är det svårt att veta i vilken utsträckning radonet finns i omgivningen. Att helt komma ifrån radon är dock närmast en omöjlighet. Radon förekommer överallt; i luften, i marken och i våra byggnader – men i varierande nivåer. I små doser är radonet relativt harmlöst, så det viktiga är att hålla koll på gränsvärdena och att se till att hålla ned exponeringen över tid.

Vad är egentligen radon?
Det är ett radioaktivt grundämne, en ädelgas, som finns naturligt i vår omgivning – i marken och i våra byggnader. Radongasen i sig är inte farlig – det bedöms t ex inte vara hälsovådligt att dricka vatten som innehåller radon. Det är istället när radonet sönderfaller i form av joniserande strålning, s.k radondöttrar, som radonet kan utgöra en hälsorisk. Det här uppstår framför allt då radonet beblandas med luften och där faller sönder. Av den anledningen bör de som har egen brunn vara vaksam, så att avdunstningen eller luftstrålningen från vattnet inte letar sig in i själva bostaden.

Var finns radon?
Radonets förekomst skiljer sig åt var i landet du bor, och hur markförhållandena ser ut. Olika slags berggrunder och jordmåner har olika uranhalter, och påverkar i vilken grad som radonstrålningen sprids vidare. Vanligtvis när radongasen och dess radondöttrar blandas upp med utomhusluften och sprids vidare i det fria, så tunnas den ut och dess skadlighet avtar.
Om huset står direkt på ett utsatt område finns risken att komprimerad radongas via markluften kan tränga in genom källare eller otätheter i grunden. I andra fall kan radon komma ifrån vissa byggmaterial – exempelvis blåbetong, som baseras på uranhaltiga alunskiffer. Idag är blåbetongen inte tillåten att bygga med, men var relativt vanligt fram till 1976 då det förbjöds.

När blir det extra viktigt att mäta radon?
Om du gör förändringar i ventilationssystemet, om huset ligger i ett utsatt område eller är byggt av blåbetong, kan det vara särskilt viktigt att förvissa sig om läget. Att genomföra en radonmätning kan också vara bra vid husaffärer. Eftersom radon är något som vanligen inte kategoriseras som ett s.k. dolt fel blir frågan något som ingår i köparens undersökningsplikt. I särskilda fall kan det dock hända att säljaren blir ansvarig för eventuell förekomst av radon. Därför är det bra att båda parter har koll på frågan.
Att mäta radon rekommenderas också vid ny- om- eller tillbyggnad av småhus, för att på ett tidigt stadie försäkra sig om att projektet klarar gränsvärdena.

Oavsett varifrån radonet kommer så ställs det krav på att våra inomhusmiljöer ventileras på rätt sätt, med jämn och korrekt genomströmning.

Vad säger lagen?
I de flesta fall finns inga direkta lagkrav på att mäta radon. Dock finns tydliga riktlinjer för alla typer av fastigheter där människor bor eller tillbringar en stor del av sin tid. I flerbostadshus och i synnerhet på arbetsplatser ställs större krav. Sedan den nya Strålskyddslagen infördes år 2018 finns t ex ett uttalat ansvar för arbetsgivare att ha vetskap om radonnivåerna i lokalerna – och att vidta åtgärder för sanering om gränsvärdena överstigs.

Vilken roll spelar husets ventilation för radonet?
Oavsett varifrån radonet kommer så ställs det krav på att våra inomhusmiljöer ventileras på rätt sätt, med jämn och korrekt genomströmning. När man bygger nya ventilationssystem bör man säkerställa så att kanaler inte passerar igenom material som kan ha höga radonhalter. En radonmätning rekommenderas också om du har installerat ett nytt uppvärmningssystem.

Vilka gränsvärden gäller för när radonet anses vara skadligt?
Utifrån Strålskyddsinstitutets riktlinjer ska värdet inte överskrida 200 Bq/m3 luft. Man bör dock tänka på att radonnivåerna kan ändras över tid, och även variera över dygnet. Detta bland annat beroende på hur huset används – när dörrar och fönster öppnas – och hur ventilationssystemet fungerar. Radonhalterna stiger i hus som är täta och därmed blir det inget rättvisande mätresultat exempelvis under sommartid – då fönster och dörrar oftare är öppna. Det är också långtidsexponeringen av radon som är den viktiga aspekten. Därför är gränsvärdena satta utifrån ett årsgenomsnitt.

Hur och när mäter du radonhalten?
Mätning kan ske på egen hand genom spårfilmsdosor, eller s.k radonpuckar, som placeras ut på olika våningsplan. Det rekommenderas att mätning görs under minst två månader och att det sker under den s.k eldningssäsongen (1 okt-30 april). Ju längre mätperiod, desto noggrannare resultat. Efter genomförd mätning skickas dosorna in till laboratorium för analys. Hela den här processen är i sig inte kostsam, normalt sett rör det sig om några hundralappar för att mäta och få ett svar.

Vad sker sedan?
Om halterna överstiger gränsvärdet om 200 Bq/m3 behöver du gå vidare och boka en radonbesiktning. Under besiktningen mäts byggnadsmaterial och ventilationssystem m.m., med hjälp av en s.k radonsniffer. Det är ett instrument som är noga kalibrerat för att ge exakta svar.
Mätning med radonsniffer kan också vara en initial väg för den som vill ha ett snabbt svar huruvida en långtidsmätning och en vidare kartläggning behöver göras.

Vilka åtgärder kan göras för att få ned radonnivåerna?
Beroende på varifrån radonet kommer så finns det olika metoder. Ibland kan en kombination av åtgärder behövas för att få bästa möjliga resultat. Om radonet kommer ifrån husets byggnadsmaterial så är den vanligaste åtgärden att förändra ventilationssystemet, så att kanalerna inte kommer i kontakt med radonmaterialet.
Om radonet kommer ifrån marken kan man stänga det ute genom att täta eventuella sprickor eller öppningar i husgrunden. Man kan också låta installera en s.k radonsug från husets bottenplatta eller i förekommande fall från källare. Genom radonsugets fläktar sänks lufttrycket i marken och därmed förhindras att radonhaltig luft kommer in i byggnaden. En ytterligare metod är att installera en radonbrunn. Denna används när huset är byggt på grus eller grovsand, till exempel om huset är byggt på en ås. Radonbrunnen grävs ned i ett specialrör utanför huset och dess fläktsystem med utmynningskanaler leder sedan radongaserna bort från byggnadens omgivande mark.